31: Augusti: Stenmark vs Lindström
Vem som gestaltar hunden samt mannen med geväret - överlåter jag till mina kreativa läsare.
Lopp-Uffes blogg:
http://lapproffe.blogg.se/2010/august/provar-en-stenmarkare.html

30 Augusti: Lite skojigare...
Där kan man bla läsa om att Paris Hilton åkt dit för kokaininnehav - fast väskan var inte hennes, enligt Fröken Hilton själv, fast pengarna i den var det...i väskan som inte var hennes. Caesars Palace får betala $250,000 i böter, för att dom lät en man "dansa"??!, på ett baccarat bord medans spelet var igång.

Något som däremot är skojigare; är att jag idag bokade hotell och flygbiljett till Barcelona, för att där spela European Masters, mellan den 23 - 26 september, tillsammans med "Blodybban" och Andy. Jag åker på torsdags morgonen och hem på måndags morgonen. Om jag inte sitter på finalbordet på söndagen, så sitter jag nog på Camp Nou och ser Barcelona spela.
29 Augusti: Vad är skoj just nu?
Micke Norinder kom tvåa i Malmö Open i helgen, vilket jag tyckte var skoj. Dybban har bestämt sig för att åka till Barcelona. Det skall bli skoj att träffa han och Andy där. Annars vet jag inte vad som är skoj just nu.
För er som inte har sett Dexter, så rekommenderar jag verkligen att se den serien. När jag såg säsong 1 så trodde jag inte att det gick att överträffa den. Men varje säsong blir bara bättre och bättre. Mest för att den är ganska så oamerikansk på många sätt. Inget och ingen är för helig för att dö. Det är det som gör den så bra.
Såg den sista episoden av säsong 4 i helgen. Har nog aldrig sett en så sjuk och oväntad avslutning på en serie som den. Den var så "bra"?! att man fan inte har lust att se säsong 5. Ni som inte kommer att se Dexter, se iallafall de sista 3 minuterna här.
Dexter, season 4, final scene:
http://www.youtube.com/watch?v=Pd8907jjkU4
26 Augusti: Att gräva i ANDRAS förflutna
När man reser mycket så träffar man många intressanta personer. När jag i måndags tog tåget ifrån Stuttgarts flygplats till Sindelfingen, så kom jag i samspråk med en 81 årig gammal man. Han berättade en helt otrolig historia ifrån 2:a världskriget. Han hade som 15 åring försvarat Berlin i krigets slutskede.
Han berättade bla att när han och hans 6 skolkompisar hade suttit i ett klocktorn?! - och skjutit på fienden, så hade en granat träffat dem och hans 6 vänner hade då blivit dödade. Han själv överlevde, men han förlorade sin hand.
Jag lyssnade givetvis intresserat och ställde en jäkla massa frågor och han verkligen öppnade sig för mig. Han hade bla skrivit flera böcker. Innan jag hoppade av tåget, så gav han mig sitt visitkort. På det stod det Wolfgang Strauss.

Röd: Köpenhamn - Stuttgart
Grön: Stuttgart - Gosslar
Blå: Gosslar - Leoben
Gul: Leoben - Salzburg
Mörkblå: Salzburg - Dortmund
Svart: Dortmund - Köpenhamn
22 Augusti: Mot Barcelona....
Tyvärr krockar årets Poker-SM med ett jobb uppdrag i Tyskland. Riktigt segt. Jag hade verkligen sett framemot att spela en lite större livetävling. Därför blev jag oerhört glad när jag fick ett SMS av; Andy, en riktig trevlig kille som jag träffade i Vegas i år: "Har varit på Simon (Dybban) om att dra till Barcelona och spela EMOP där 23 - 26 September. Du är inte sugen?" (EMOP = European Masters of Poker)
Självklart är man sugen. Så nu det blir det lite oväntat en pokerweekend i Barcelona om någon månad och lite livefotboll bör väl också hinnas med. Så Dybban och Sir Väs. Häng på nu!! Kanske kan man locka er med Barcelonas spelschema...

18 Augusti: Att gräva i sitt förflutna
Jag har alltid tyckt om att skriva redan som liten - och då oftast "hellre än bra." Men då mina betyg var så genomusla ifrån gymnasiet samt att jag inte har utvecklad mitt skriftspråk under livetsgång sedan dess, så blir det nu bara "hellre".
När var jag 7, 8 och 9 år gammal så låg jag långt före i utvecklingen, än alla andra i klassen. Jag hade undervisningsböcker som var ämnat för dom som var ett par år äldre än mig. Jag hade det väldigt lätt för mig i allt jag deltog i; både i skolan samt när jag idrottade. Jag var skolans "stjärna", där jag bla vann "Ulvsättra Marathon" - som var ett 8km långt lopp alla år som jag ställde upp i, samt även "Hasaloppet", som var en 5km lång skidtävling.
Efter att jag hade vunnit "Hasaloppet", så blev beskylld för att ha fuskat för att jag SPRANG med skidorna istället för att glida fram i spåren. (Som om det skulle vara till någon fördel.) Jag hade vallat med något jävla klistervalla som gjorde att jag hade 3 cm snö under skidorna hela tiden och det var omöjligt att glida fram i spåren. Dom som jag "spöade" i Ulvsättra Marathon samt "Hasaloppet" var mellan 0 till 4 år äldre än mig.
När jag gick i 6:an så hade vi en"melodifestival", där man klädde ut sig och showade loss, samt mimade till olika låtar. Jag valde låten "Kyrie" med Mr Mister. Jag lyckades vinna det spektaklet, men blev även där beskylld för fusk av advunsjuka motståndare.
"Fusket" bestod av att jag hade tagit med mig en stor djävla hockeytrunk med alla mina "gosedjur", som medverkade som statister på scen. När jag i slutklämen av låten står och svingar med en röd orm med ett varg huvud, som ett lasso över mitt huvud, för att sedan kasta den ut i publikhavet, så skrek tjejerna av förtjusning.
Det var väl någonstans där som jag nådde på toppen av min "karriär".
Jag har alltid varit advunsjuk på dom som kan skriva och utrycka sig på olika sätt. Det finns flera bloggar som är oerhört läsvärda. Gillar att läsa bla Valterego, Dybban och Micke Norinders blogg. Dock så skiljer det sig en hel del på hur dom skriver och utrycker sig Iallafall Mickes.
Om man skall jämföra hur dom skriver med hur olika målare målar, så är väl Mickes stil mer åt det abstraktare hållet. Mycket och med starka färger. Hans pensel är kanonröret på en pansarvagn som han har fyllt med färg, för att sedan skjuta ut färgen på en vit vägg. Väldigt effektfullt.
Men jag har faktiskt en favorit just nu ibland pokerbloggarna Det är "Lopp-Uffe". (Ja ni vet han som inte kan hålla armarna i styr när han simmar...eller målar) Eftersom han inte läser min blogg längre, så kan jag inte ge honom hybris när jag nu skall ge honom lite av min beundran. Karljäveln är fanimej grym på att skriva och hanär dessutom inte riktigt klok, på ett positivt sätt. Han är som en slags poet som har snott Mickes pansarvagn.
Jag hade en väldigt bra barndom, inget att klaga på. Min far och mor ställde alltid upp för mig. Kanske var farsan inte så delaktig i mina studier när jag blev äldre, men det hade nog inte spelat någon roll ändå. Men jag hade egentligen inga problem under min uppväxt.
Jag har en vitlåda IKEA låda där jag har sparat alla mina "alster" som jag skrev ifrån när jag var 7 upp till 18 års-åldern. Det som är det genomgående temat i alla mina skrifter, från när jag var 7 till 18, är; döden på olika sätt. Det är mycket dystra och hemska berättelser emellanåt och jag kan egentligen inte förstå varför allt var så svart, när min barndom var så bra.
Kanske finns förklaringen/sanningen om mig i den vita lådan....låt oss öppna lyfta lite på locket på den.
Pappa har alltid sagt att han aldrig har fått se mina slubetyg ifrån gymnasiet. Men det har han. Han har bara förträngt det tror jag. Men här kommer dom. (Hittade den i den "vita lådan", som kanske är min motsvarighet till flygplanens "svarta låda".)

Ifrån årskurs 7 - 9 så var jag ganska så medel och eleverna hade tagit igen det försprång jag engång hade. Dock sade min gymnastiklärare att hon hade velat gett mig en 6:a i idrott ifall det var möjligt. Jag var nog föregångaren till "Hysen-klass".

När jag började gymnasiet så kraschade allt i studieväg. Att plugga var något helt nytt för mig. Något som jag tidigare aldrig har behövt att göra.
Jag var med på alla lektioner och jag skolkade aldrig. Det mest komiska var att jag fick en 1:a i tyska, vilket jag än idag inte förstår. Ok, min grammatik var inte så bra, men jag var den enda som kunda tala språket flytande.
En dag (efter att betygen var satta) så kom en tysk kvinna in i vårt klassrum. Vi skulle under en lektion på 40 minuter bara prata tyska med henne. Dom som hade fått 5:or och 4:or i betyg brilljerade inför vår lärare genom att säga några meningar på 5 -6 ord. När det var min tur så höll vi en dialog på 5 minuter innan läraren avbröt oss för att dom andra skulle få chansen.
Jag tror att tyskaläraren aldrig gillade mig. Men hon blev bra chockad över mina kunskaper. Hon frågade mig efteråt var jag hade lärt mig att prata så bra. Jag svarade bara:
"-Jag har väl bara varit mer uppmärksam på dina lektioner än dina andra elever...samt även dig..."
Jag gräver vidare i den vita lådan och den första berättelsen som jag hittar efter mina betyg var denna. Skriven när jag är 16 år gammal:
Citerar direkt.
VINTER:
En svettdroppe nedför min panna rinner, för att slutligen vid min mungipa stanna.
Mina händer darrar...
Min kropp skälver...
"-Quos deus vult perdere prius dementat."**
I tankar jag nu sitter, på en stol ut av trä.
I rummet utan hopp...
I rummet utan liv...
På min hjässa jag har - en fin hatt av stål.
Mina armar jag vill - men ej kan lyfta, bruna remmar håller dem kvar..
En tår,
två...
nedför min kind rullar, nu när man allt ångrar.
Bättre liv jag skall finna...
på andra sidan...
därnere...
"-Helvete AIK ligger nu under med 2-0"
* * *
Om jag själv skall göra en analys av ovanstående text, så hade nog AIK en tung period i Elitserien, när detta skrevs.:)
(**Latin -- "Whom the gods would destroy they first make mad." -Googlade för att se vad fan det det betydde)
to be cont....
17 Augusti: Till salu...
Till Las Vegas har jag både bilat, samt flygit till. Jag läste i ett resemagasin att man ifrån 2014 även skall kunna ta tåget. (Tydligen finns det ingen fungerande tåglinje mellan dessa städer. Låter märkligt.) Och om myndigheten godkänner ett förslag ifrån en entrepenör, så skall man bygga ett tågcasino som kör mellan städerna.
Det hade varit häftigt att flyga till Los Angeles, vara där några dagar och spana in kändisarna i Hollywood, för att sedan ta tågcasinot till Las Vegas.
Jag läste i en annan tidning att Howard Lederer har köpt Doyle Brunsons "Cardprotector" med Casper the Ghost motiv, för $3500. Dock får Doyle behålla den sålänge han lever.
Jag säljer mina för $3499,50.
Jag såg filmen X-men Origins: Wolverine, i helgen på Canal plus. Med i filmen var lite oväntat pokerspelaren Daniel Negreanu. Men han är ju rumän, så han passar väl in som en Vampyr/Varulv...
16 Augusti: Back to reality...
I dag var det första dagen på jobb - på riktigt - efter en lång semester med god mat och dryck, samt minimalt med träning. Jag visste att jag hade gått upp litegrann och när jag ställde mig på vågen på jobb så hade min vikt krypit upp över 90 kilo. Min normala matchvikt ligger runt 87.
När jag idag gjorde en liten inspektionsrunda på vår träningsanläggning i Helsingborg, så går jag förbi en pensionär som sitter i en maskin och tränar. Jag hälsar artigt på henne och hon svarar mig: "-Håll in magen".
Visste inte om hon skojade med mig eller om hon menade allvar, så jag bara går vidare utan att säga något. Senare när jag står och pratar med en annan kund så kommer hon fram till mig och säger. "-Vad är det som har hänt"? Jag blev ganska så ställd och lite irriterad. Jag hade lust att säga att jag hade drabbats av en svår och dödlig sjukdom som gjorde att jag var tvungen att käka en speciel medicin, som gjorde att jag gick upp i vikt - och att jag var väldigt tacksam för att hon påminnde mig om min vikt.
Dock så svarade jag henne inte så, utan mycket mer intelligentare : -"Jo jag vet, jag käkade upp en bitter pensionär innan jag kom hit". Dock blev jag gladare när jag träffade chefsredaktören för Lundaliv när jag tankade bilen lite senare. Han hade inte sett mig på två år och det första han sa till mig var: -"Var smärt du ser ut."
Oavsett så har man kommit tillbaka till verkligheten och till jobbet, samt till normala rutiner. Dags att blogga om poker igen ordentligt. Apropå att komma tillbaka till verkligheten. Jag så filmen: INCEPTION. En film helt i min smak, samt med ett slut som är grym: "Fortfarande i en dröm eller tillbaka till verkligheten".
14 Augusti: "The show must go on..."
Parallellt som jag kommer att jobba med nyetableringar av träningsanläggningar i Tyskland, så kommer jag att jobba mera i Sverige och som regionchef för ACTIC (tidigare Nautiusgym). Denna vecka som var, hade ACTIC en utbildning för alla våra platschefer runt om i landet och jag fick chansen att träffa alla platschefer som jag skulle stötta i min region. Dom delades in i olika arbetsgrupper/team och fick olika uppdrag att lösa under veckan
Ett "uppdrag" (som ingick i teambildningen) var att man skulle göra en reklamfilm på max 3 minuter för ACTIC. Alla fick tilldelat en kamera och 1 timma på sig. Det var film 6 grupper och jag ingick i "Grupp 6." 1 timma är inte en lång tid, men oj vad folk var kreativa.
Sista dagen av utbildningen så hade vi en omröstning a'la "Eurovision Song contest", där det delades ut poäng åt dom olika bidragen. Då även ledningen för ACTIC var med i omröstningen, så var det 7 grupper som röstade. Dock fick man inte rösta på sin egen. 10 poäng var maxpoängen som delades ut. Således var det 60p man max kunde få.
När "krutröken" hade laggs sig så hade faktiskt vårt bidrag; Senioren, vunnit med 54p, endast 2 p före tvåan som var min favorit och som jag tyckte var bättre än våran. (Skall få alla filmer på måndag och då får ni se dem)
Eftersom ACTIC skall satsa mer på seniorer än tidigare, så valde vi att göra en reklamfilm för "seniorer". När manuset väl var framtaget, så var vi bara tvugna att hitta en "senior". Efter intensivt sökande så hittade vi en senior som ställde upp. Jag lovade att skänka en månad extra till seniorens årskort ifall vi vann...
And the show goes on...
9 Augusti: Ibland känns allt så meningslöst...
Men jag vet att min vän är en oerhört stark person - en riktig envis vinnarskalle med fullt av karma. Han har varit igenom mycket skit i sitt liv, på olika plan och varit långt "under isen", men han har alltid kämpat sig tillbaka, likt en riktig vinnare. Det är få människor i världen som skulle klara av det mentalt, om dom hade råkat ut för samma saker som han har varit med om. Jag vet att du läser min blogg och mina tankar går till dig och din familj... min vän.
När jag väl är "incheckad" på Klubb Krukan och det är ca 15 minuter till start, så ringer en av mina bästa arbetskolleger till mig och säger att hon inte kan komma till den utbildning som vi skall ha i veckan i Stockholm. Andledningen till det är att hennes pappa har precis gått bort, samt att hennes svärfar ligger i koma efter en hjärtinfarkt och att hon inte mår så bra mentalt.
Efter det samtalet samt min väns meddelande om sin mammas tragiska bortgång så var jag inte direkt motiverad att överhuvudtaget att spela pokertävlingen. Men jag gjorde det iallafall och min startstack på 20000 var bortbluffad inom ett par timmar. Farsan åkte ut precis efter mig. Men en dag som denna så kan jag inte bry mig mindre.
Tänker på er...
6 - 7 Augusti: Karma
Jag läste engång i en pokerbok att om man inte inom 20 minuter har lyckats indentifiera vem som är "fisken"/ "donkeyn", på det pokerbord du sitter vid , så är det för att det är du som förmodligen är den personen. När jag spelade på casinot i Stuttgart i helgen så lyckades jag aldrig finna ut vem som var den sämsta spelaren. För att alla var nästan lika usla. Ni har hört det förr: "Det var ett enormt värde på bordet."
DAG 1: Fredag
Jag jobbade denna vecka som var i Stuttgart, för "kvalitetssäkra" en nystartad träningsanläggning i Schwäbische-Hall, som vi öppnade i somras. Jag hade inte planerat att spela någon poker, så jag hade inte packat ned några "finkläder". I Tyskland så är det dresscode på casinorna och man måste ha skjorta samt kavaj på sig. Jobbet gick bättre och snabbare än förväntat, så jag fick tid över. Därför så bestämde jag mig för en tur till casinot.
Att jag inte hade någon kavaj med sig gjorde inget, för man kunde hyra en på casinot. Jag ringde casinot på fredags eftermiddagen och frågade ifall det räckte med en vanlig t-shirt under kavajen som jag ville hyra. Dom svarade att jag var tvungen att ha en skjorta eller en piketröja med krage på. Det hade jag dock inte med mig, men jag tänkte att en skjorta kunde man säkert köpa vid casinot, som ligger vid ett "upplevelsecenter", som har en del butiker. För säkerhetsskull så tog jag med mig en gyminstruktörs piketröja från gymmet där det stod "Instruktör" på ryggen, ifall det inte fanns någon skjorta att köpa.
Jag bokade mig en plats via telefon på ett cash-game bord, €2/4 och klockan 19 var man tvungen att vara på plats. Gymmet i Schwäbische-hall ligger på andra sidan om Stuttgart och ca 1 timma ifrån casinot. Så jag bokade in ett par nätter på ett hotell som låg närmare casinot. Jag skulle ända göra ett litet jobb i Sindelfingen på lördagen och casinot ligger bara 15 minuter därifrån. Dessutom låg flygplatsen åt det hållet också.
Jag checkade in på hotellet vid 18 tiden och han inte med att duscha, utan stack direkt iväg till casinot. Jag kände mig ganska så svettig och ofräsch. Gillar inte spela poker när jag inte känner mig på "topp" samt oförberedd. Jag har alltid en liten "ritual" innan jag spela livepoker. Jag brukar sätta på mig speciella underkläder, rakar bort det lilla fjun jag har på överläppen. Sätter på kläder som är någonlunda stilfull samt bekväma och som jag trivs att spela i. Med mig tar jag alltid med mig mina "cardprotectors" som skall ge mig lugn och trygghet vid pokerbordet. Allt för att jag skall känna mig på topp, samt att på så sätt bygga upp "karman".
Till min "förfäran" så hade dom inga skjortor till försäljning. Dom sålde bara massa kärringkläder,samt en vampyrdräkter. Det går nämligen en musikal vid upplevelsecentrumet; "Tanzen mit dem Vampire" och dom sålde därför olika "vampyr" tillbehör. Vampyrdräkten hade förvisso en krage och jag övervägde under några sekunder att köpa dräkten. Frågan var ifall man hade blivit insläppt på casinot, om inte annat kunde jag ha på mig den i Las Vegas. Men jag bestämde mig för att spela i gyminstruktörs piketröjan istället.
Dom hade bara några fula bruna kavajer kvar till utlåning, samt att dom var några nummer förstora för mig. Jag hade inte så mycket val, utan fick snällt betala de €6 som kavajen kostade att hyra. Sedan tog jag ut €600, som jag sedan växlade in till spelmarker. Det var inga vanliga pokermarker, utan väldigt plastiga, genomskillniga, ufoformade och hala jetonger.

FEL!!! RÄTT!!
När jag ändå klagar på "utrustningen", så gillade jag inte heller spelkorten som dom använde på SPIELBANK STUTTGART. Dom var för sträva och "grafiken" fel. "Filten", pokerbordets matta, var för mjuk och även den för sträv. Man fick ingen skön feeling alls när man skulle plocka upp korten. Spelkorten skall ha smala siffror och bokstäver och inte som på casinot i Stuttgart: FETA. Dom skall gärna vara ifrån märket Bicycle.

RÄTT!! FEL!!
Jag satte mig ned på min plats; nummer 5, mitt på bordet och med bra översikt. Efter att ha stapplat upp mina pokermarker/jetonger på bordet, så kände jag att jag äntligen kunde pusta ut slappna av. Jag hade stressat som en tok för att hinna i tid. När jag satt där för mig själv och fick tid till att begrundada mig själv, så kände jag mig som en en jävla speltorsk. Inte bara för att jag hade stressat som en iller för hinna fram i tid. Utan hur jag såg ut. Med en för liten gyminstruktörs tröja, en för stor, brun och ful kavaj. På vänster armen hade jag min fejk Rolex. Blåa jeans och Skechersskor. Min karma var nog lika med noll. (Om jag nu någonsin har haft någon)
Spelet började prick klockan 19. De gånger som jag har spelat i Tyskland så har jag varit rätt lyckosam vid pokerborden, men på casinot i Stuttgart så har jag alltid haft det svårt. Därför tänkte jag ta det lugnt dom första 20 minuterna för att verkligen analysera bordet. Dock var det inga problem att ta de lugnt för att den första timmen så fick jag bara fått skitkort. Inte ett kort över 10. 10 3, 8 3, 5 2, 7 3 6 3 osv. Dagens nummer skulle bli just "3" visade det sig. Fick säkerligen kortnummeret 3 ca 65 - 70% av givarna.
Bordet var rikigt svagt och det var en "synfest" utan desslike. Bluffa eller höja som en dåre pre-flopp spelade ingen roll. Alla ville vara med. Därför så bestämde jag mig för att spela extremt thight. Till höger om mig satt en ryss som spelade precis varje hand under de 3 timmar som han satt vid bordet. Han tittade på sina kort, tänkte en stund och synade, eller limpade in. Han höjde aldrig. Det spelade ingen roll hur mycket som någon höjde innan floppen, han synade och träffade och träffade. Han träffade precis allt som kom på bordet. Jag förstod inte varför han bemödade sig att titta på sina hålkort när han fick dem, för han spelade ju ändå precis varje hand.
Motståndarna började bli lite småsura på hans tur och han spel. Dom kommenterar hans spel högt och till slut tröttnar ryssen och säger "-I dont understand poker, i just understand what i see."
Min extrema korttorka fortsätter. Det ända jag har fått av värde under de 3 första timmarna var 5 5, som jag höjde upp med till €35, efter att 6 personer hade limpat in innan mig. Det var förövrigt min första hand för kvällen och då hade jag foldat i 2 timmar. Trots det så synade 4 stycken mig. Floppen: 3, 4, Q. Jag satsar runt €50 och alla utom ryssen lägger sig. Turn 6. Jag satsar €120. Ryssen synar. På rivern kommer en 3:a till och jag checkar och ryssen jag det likaså. Han slänger upp 9 3.
Det går någon timma till, fortfarande har jag inte vunnit en enda hand. Sedan plockar jag upp KK UTG. Jag höjer upp till €20. Får bara syn av ryssen. Floppen kommer A Q 3. Jag satsar åtrerigen €20 och får syn. Turn 5. Jag checkar, så gör även ryssen. River 9. Jag checkar, ryssen checkar och visar A3. Efter den handen så är ryssen nöjd och tar sin marker och växlar in totalt €1500, som han har vunnit under kvällen. (Av dom var €250 hans egna)
När klockan är 01.00 och jag har fortfarande inte vunnit en enda handjävel. Har aldrig varit med kom något liknande. Dom bästa händerna jag har fått var mina 5:or och Kungarna. Annars var det bara J3, Q3, 73 hela jävla tiden. När jag får A 10 i hjärter i UTG efter 7 timmars foldande, så bestämmer jag mig för att detta får bli dagens sista hand. Jag höjer upp med till €16. Får 5 syn. Floppen kommer med bara hjärter kort. Nötfärgen. Äntligen får jag vinna en hand skrattar jag för mig själv. Egentligen hade det varit "roligare" att skriva i bloggen att man inte vann en enda han på 7 timmar.
Jag orkar inte slowspela, utan satsar bara €30 rakt ut. ALLA SYNAR!!! Det är ju inte sant, tänker jag för mig själv och jag satsar €50. Då får jag dock bara 1 syn. På rivern kommer en ytterliggare en ruter och det ligger nu 4 ruter på bordet. Jag satsar €200 och får syn. Han visar K 3 i ruter. Han hade också floppat färg, men min var högre. Trots den stora potten så väljer jag att sluta för kvällen och jag har då backat sammanlagt €200 för kvällen.
När jag skall lämna in min kavaj som jag har lånat, så säger en av damerna i receptionen, att hon inte hade set att jag hade "sportiga" skor på mig. Ifall jag skulle besöka casinot en annan dag, så var jag tvungen att ha skor med mera "klass".
DAG 2: Lördag
Jag har i två månaders tid bara druckit alkohol (känns det som iallafall) och inte tränat en sekund. Därför var det otroligt skönt att ta ett träningspass på gymmet i Sindelfingen. Jag hade bestämt mig för att ladda upp ordentligt innan dagens pokersession. Träning, hårklippning samt att jag skulle köpa mig en svart skjorta och nya skor. I dag skulle jag försöka bygga upp min karma, den skulle vara på topp.
Efter tränigen och shoppingen så drog jag tillbaka till hotellet och bytte om. Innan hade jag duschat, rakat mig och tömt både tarm och blåsa. Kände mig på topp när jag vid 18 tiden satte upp min namn på samma bord som igår, fast idag valde jag plats 6. Med en timma kvar tills dom öppnade cash-game bordet, så satte jag mig vid en restaurang och beställde in klassiskt sydtysk maträtt som jag älskar. (Jag är själv en halv syd-tysk, eftersom min mor - som tyvärr dog för 17 år sedan i cancer - kom ifrån Stuttgart, där jag även har en del av min släkt.) Fläskfile, med champinjoner samt med en god brun sås och "Spätzle", som är en slags sydtysk pasta. Till det drack jag två stora öl, som smakade ljuvligt. En bättre uppladdning kunde man bara inte få.
Lite små "lullig" efter ölen så satte jag mig ned med €550. Kände mig bra mycket snyggare idag och kavajen som jag hade fått hyra satt som en skräddarsydd. Kanske var det ölen som gjorde att jag vågade gasa på medengång. Korten var något bättre än i går, men inte mycket. Men efter 30 minuter så låg jag €200 back och blev påminnd om att bluffa eller spela avancerat "hjältespel" inte lönade sig mot detta gäng, som var i stort sätt detsamma som igår. Dock satt det en annan galen ryss två platser till höger om mig, som inte var vid sina fulla sinnesbruk.
Han spelade likt sin landsman från igår också med vilka tokkort som helst och träffade allt på bordet. Men han blev rätt otrevlig de gånger som han förlorade. Han blev även provocerad ifall någon höjde, när han hade limpat in. Vid ett tillfälle där han limpar in så höjer en kille upp till €50 pre-flopp. Alla lägger sig, medans ryssen muttrar något och synar. Floppen kommer; A K 7. Det är ryssen som skall först agera. Han kan välja mellan checka eller höja. Men av någon andledning så börjar han bara svära (tror jag) och foldar sin hand. Ingen fattar någonting och han bara fortsätter och gapa och gasta över någonting.
Till slut så säger en av spelarna att ifall han inte trivs i vårat sällskap, så är det ju bara att lämna bordet. Han tittar bara surt på mannen. Jag som är i ett halvtiltat tillstånd eftersom jag bara har fått skräpkort, säger till mannen att han kan gå och spela rysk-roullette istället. Som tur är så hör nog inte ryssen, eller förstår han vad jag sade, utan han bara muttrar vidare. De övriga runt bordet vågar skratta åt min kommentar, efter att dom har förstått att ryssen inte har hörde eller förstod vad jag hade sagt.
När jag väl börjar få lite kort och satsar, så blir det hela tiden raise och re-raise varenda jävla gång. Så man får snällt folda. Mest stolt är jag över mitt tålamod samt att jag kan lägga bra händer, när motståndaren har fått nötterna och visad dem för mig efter att jag har foldad. Jag ligger inte så himla back trots att jag har mest raise -foldat hela kvällen. Men jag gör sedan ett katastrof spel och ett semi-katastrof spel, efter en svaka i mitt psyke, då jag har raise-foldat hela kvällen.
3 st limpar in innan mig, jag höjer upp till €20 med 10 10. Då höjer en kille upp till €50. Han har gjort det varenda jävla gång som jag har höjt upp. (dom få gånger som jag har höjt.) Orkar inte lägga min hand, utan jag bara kallsynar honom och floppen blir A Q 9. Jag kommer inte ihåg hur satsningen därfter fortlöper, men jag torskar iallafall €300 när det visar sig att han har 2 kungar och jag har försökt att representera en hand som jag inte hade.
Någon hand efteråt så får jag QQ, och höjer upp till €20. Alla lägger sig medans en thight person går ALL-IN med €150. Orkar inte lägga denna hand heller, fastän att jag är säker på att han har KK eller AA. Jag synar och han har givetvis KK och vinner. Några händer senare händer samma sak. Jag får QQ, höjer och han går ALL-IN med ca €300. Denna gång lägger jag mig och han visar KK igen.
Efter att ha blivit utdragen av idiotryssen, där jag har floppar ett tvåpar, AQ, och han träffar en hålstege på rivern när han sitter med 10 7, så känner jag att detta är inte min helg. Totalt har jag torskat runt €800 och då har jag knappt spelat några händer. Förbannad plockar jag upp mina €300 som jag framför mig på bordet och går mot utgången. När jag passerar ett roullettebord så får jag ett infall att satsa 100 kr på siffran 3, eftersom det är det kort jag har fått i två dagar vid pokerbordet.
Jag satsar 100kr på 3 och 100 kr på 33. Tror du inte att kuljävlen hamnar på siffran 3 och jag vinner 3500kr. Helt sjukt. Jag satsar på samma tal igen, men denna gång hamnar den på 13. Jag tar min vinst och växlar in mina marker. Så totalt så backade jag 4500kr denna helg. Kanske inte är så mycket ifall man tänker på alla jävla utdragningar som man råkade ut för och mitt ibland tiltande spel.
Men jag spelade heller inte många händer. Utan taktiken var att höja med toppkort, för att sedan mjölka dem på pengar på varje "gata", när dom hade träffat bottenparet. Dock fick jag inga kort, utan fick snällt titta på när dom gladeligen synade med 65 (som ryssen bla gjorde i slutet), när det hade varit raise, re-raise ALL IN. Han synade en €300 ALL-IN som sagt med 65 och mötte AA. Ryssen vann givetvis, efter att det hade kommit 4 spader och han hade spader 6 och fick färg på rivern.
På måndag blir det måndagslaxen på Krukan. En turnering där du får 20000 i startmarker och insatsen är just en "Lax". (1000 kr) Se om man lyckas bättre. Kommer att vara i Stockholm hela nästa vecka, så det kanske blir fler besök på Krukan...
4 Augusti: Sveriges BK - AIK, 3 - 0
Idag mötte AIK det norsk registrerade fotbollslaget; Rosenborg, ifrån Trondheim i kvalet till Championsleague. Då jag befinner mig i Tyskland, så kunde jag inte köpa matchen via VIASAT, utan jag hittade en gratis livestream sida på nätet, som jag kunde se matchen på. AIK spelade helt ok faktiskt, men Rosenborg med nästan 40% svenskar i laget blev för svårt.
AIKs guldmålvakt Daniel Öhrlund höll nollan för Rosenborg med hjälp av en annan svensk; backen och Djurgårdsjäxxln Michael Dorsin. Tyvärr så fick Rosenborg första målet, gjort av en annan svensk; Rade Prica ifrån Helsingborg. Sedan punkterade svensken Mikael Lustig matchen med ett snyggt mål. Dessförinnan hade en ryss gjort 2-0.
Sveriges förbundskapten och den tidigare AIKaren Erik Hamren har gjort ett bra jobb med Rosenborg och skapat ett bra lag. Nu är dock svenskhjälpen slut för Rosenborgs del - iallafall när det gäller tränarsidan och jag hoppas att Erik Hamren nu kan göra ett lika bra med det svenska landslaget som med det norsk registrerade fotbollslaget. Dock får Rosenborg hoppas på att dom får behålla sina svenska fotbolls spelare iallafall, så att dom kan vinna den norska ligan.
Nu till något mycket roligare. Jag har planerat att spela poker på SPIELBANK STUTTGART på fredag samt lördag. Ett ganska schysst casino där dom bla har livemusik på kvällarna som man kan lyssna till när man spelar. Är grymt sugen på att spela. På måndagskvällen så har jag tänkt att lira "måndagslaxen" på Krukan i Stockholm.
3 Augusti: Arma satar...
"Som Norge, har regjeringen nærmest full kontroll over økonomien og tillater fri konkurranse til å blomstre i en business-vennlig miljø."
Denna mening säger väl det mesta om hur detta extremt kommunistiska land Norge egentligen fungerar och hur hjärntvättade dom och Nordkorea blir dagligen blir. Norska regeringen vill ha total kontroll över sitt folk och ekonomin. (läs länken nedan, det är bara början) Stackars djävla satar. Men säga vad man vill om "norrbaggarna", dom är extremt ödmjuka iallafall.
http://blogg.aftonbladet.se/pokerblogg/2010/08/diskussionerna-blaser-hart
Adolf Hitler hävdade att ju större lögnen var desto fler trodde på den. Därför så införde han en propaganda minister som skulle se till att folket fick den information som NSAP ville att dom skulle ha.
När USA anföll Irak 1991, så fick vi dagligen information ifrån Pentagon hur effektiva dom amerikanska "kirurgiska" anfallen var. Hur USAs precisionbombningar skonade dom civila. Man meddelade att endast 2278 civila personer dog under Irak kriget 1991. Människorättorganisationerna skrek högt och sade att det var en lögn. Att säkert minst var 10ggr så mycket. (25000 personer) USA hade lyckats, det visade sig i efterhand att minst över 250000 civila personer hade dött.
Hur mycket av den information som vi får av olika nyhetsorgan är; sanning, lögn eller halvlögn i en uppdiktad nyhet av någon kärriärkåt journalist. När jag läste denna nyhet på Aftonbladets hemsida så börjar man undra:

Aftonbladet skrev att det Nordkoreanska laget fick en utskällning bakom stängda dörrar, samt att tränaren av laget blev dömt till straffarbete. Hur fan får man tag i den informationen när detta skedde "bakom stängda dörrar", när dessutom hela jävla landet är en enda stor stängd dörr.
Ja, Norge (som är en av de "sista kommunistska staterna" i världen, tillsammans med Kuba och Nordkorea samt är bevisligen ett korrumperat land) när skall det norska folket vakna ur sin koma. Stackars naiva satar. Mina läsare behöver dock aldrig betvivla sanningshalten av det som skrivs i min blogg.

2 Augusti: Sanningen måste fram: Sverige är bäst!
Jag är glad att jag bor i Sverige och jag är en stolt svensk. Visst, allt är långtifrån perfekt i vår avlånga land, (då hade AIK vunnit SM-Guld varje år) men när man reser runt i världen och ser hur mycket skit det finns, så är jag alltid lika glad när jag återvänder till mitt Sverige.
När man får ett par månader sedan satte ihop "listornas lista" (man satte ihop ALLA tänkbara listor och inte bara valde dom listor som skulle passa ens land, för att det skall se bra ut, som Norge brukar göra för att förvränga sannngen för sitt folk.) och jämnförde med alla länder i världen, så vissade det sig att vi är det bästa landet i världen att bo i. Vi är dessutom snyggast i norden. Håll till godo. (Detta kommer nog som en chock för det Norska och det Nordkoreanska folket, men sanningen måste bara fram.)

Dagens TILT:
Hade bokat flygbiljetter till Paris för att spela Unibet open mellan 1 - 5 Dec. Såg idag att Unibet hade strukit Paris pga någon lagförändring i landet. Unibet skall spela i Venedig istället.
1 Augusti: "Har jag kommit till Bagdad?"
När taxin närmar sig hotellet som vi skall bo på, så ser vi hur kravallpolis står utpostionerade längs gatan vi färdas på. Vid hotellet står det fler vakter/poliser, samt en stor buss med gallerförsedda fönster, som inhyser ännu mer poliser. Efter att jag hade bokat hotellet på nätet, någon månad tidigare så läste jag att området som hotellet låg vid, var lite "scary". "Hur "scary" kunde ett område egentligen vara som låg ca 10 minuter gångväg ifrån själva centrumet, som behövde denna bevakning", tänkte jag för mig själv.
Detta läste jag bla, efter att jag hade bokat och betalt, med "no refund:
Jag frågade varför det var så mycket poliser i området och omkring hotellet. Taxichauffören svarade att det hade varit väldigt svåra kravaller i staden och särskilt i detta invandrartäta området den senste tiden, pga den finansiella kris som hade drabbat landet. Det var strejker var och varannan dag berättade han vidare. Men polisen hade nu rensat upp och det var bättre för tillfället. Men att polisen fortsatte sin hårda bevakning runt om i staden för att förhindra att det skulle utbryta nya kravaller.
När jag kliver ut av taxin för att betala (allt för mycket) för resan så säger han: "- Inte här, ta snabbt in väskorna in i hotellet istället". Jag gör som han säger, men han ser att jag tittar undrande på honom. Han säger att dom kan sno bilen ifall han står där förlänge och att man inte skall vifta med pengar på gatan. "-Vem fan snor en taxibil", tänker jag när jag betalar taxichauffören inne på hotellet. Han tackar och far iväg som ett skott. -"Vad fan har jag kommit egentligen?", tänker jag för mig själv. "Bagdad eller?!
Inne på hotellet; Athens, Hi-Tech Chic Hotell, så mottogs vi av en trevlig kille i 35 - års åldern. Hotellet som bara var ett halvår gammal var jättefint och mysigt. Jag frågade killen i receptionen ifall det var tryggt och om man behövde vara orolig. "-O-chi, O-chi, det är ingen fara, det var lite oroligt för någon månad sedan, men nu är det bra, svarade killen."
Lugna av det beskedet. så lastade vi in vår packning, tog en snabb dusch och traskade iväg emot Plaka. (Centrumet) Vi har varit i Aten 5 - 6 ggr och staden har alltid kännts sliten och lite halvskabbig, men med en charm. (Dock skulle jag aldrig vilja vara i denna stad mer än max 2 dagar.) Men den syn som möte oss denna gång har vi aldrig varit med om förr. Överallt låg det utslagna människor och i nästan varje hörn stod det en polis eller en kille/tjej med en skottsäkerväst som det stod "personal security" på. På varenda husvägg så var det nedlusat av klotter.
Vi satte oss ned vid en utomhus bar och drack en ALFA. Efter ölen så var klockan 18 och vi bestämde oss för att ta en sightseeing tur med ett litet tåg som gick runt omkring Atens sevärdheter. 
En del av Plaka.
Akropolis, bild tagen ifrån "tåget".
Efter sightseeingen så var klockan 19. Vi brukar gå på utomhus bio när vi är i Aten. Bio ligger uppe på ett hustak, med en fin utsikt mot Akropolis. Dock hade dom kommit längre med renoveringen av Akropolis, så att denna gång såg man inte själva templet. Innan bion så åt vi på en italiensk restaurang som såg mysig ut och som låg nära bion. Gratis vin utlovades också, vilket gjorde att vi slog till. Gratis dricka har man inte varit bortskämd med sedan Las Vegas.
Men när räkningen väl kom så var vinet givetvis uppsatt på notan. -"Det var bara första glaset som var gratis", sade hovmästaren till mig. "-Jag måste ha missförstått allt", fortsatte han. Jag orkade inte bråka med honom, utan betalade snällt räkningen. Jag tänkte att dom arma satarna har det nog väldigt jobbigt just nu. Dom får nu inställa sig att få 72 off den närmaste...deceniumet. 
Utomhus bion.
Akropolis by night. Bild tagen ifrån bion. Dock ser man inte templet denna gång, då dom har byggt upp en högre mur än förra gången som vi var här.
Filmen vi såg hette "The Last station" och handlade om Leo (Lev) Tolstoj sista dagar i livet. Jag vet inte speciellt mycket om denna ryska författare och jag gjorde väl inte direkt vågen när jag fick veta att detta var den enda film som gick. Men den var faktiskt väldigt bra. Blev väldigt överraskad. Då dom pratade engelska i filmen, så var det lite svårt ibland att hänga med. Textningen gjorde det inte heller lättare, det var rena rama grekiskan för mig.
När vi på söndagen skulle checka ut och hade fått tjejen som nu stod i receptionen att ringa en taxi, så ville jag få lite morgon luft och tänkte samtidigt bära ut baggaget på gatan, för att vara förberedd - som den svensk man är - när taxin kom. Tjejen i receptionen tyckte dock inte det var någon bra ide, utan tyckte att både jag och baggaget skulle vänta inomhus till taxin kom.
Nu i skrivande stund så är hemkommen i gott skick tilli Lund, men om 8 timmar så sitter jag återigen på ett flyg, denna gång till Stuttgart.....
Rörliga bilder ifrån BIOn. Som ni kommer att se, så var medelåldern lite högre än våran.
