POKERSTAR

Det var bättre förr

7 December 2008. Dagen då jag för första gången besökte Casino Cosmopol för att spela poker. Jag hade precis muckat från det fängelse som heter Gotland. Är du inte infödd i tre generationer kan du inte bo där. Så är det bara. En och annan disträ sort från Stockholm eller Göteborg kanske kan klara det, men vill du ha minsta action går det bara inte. Det är mer liv och rörelse på Jupiter. I vart fall under  höst och vinter. Tycker du att det blåser mycket i Göteborg har du uppenbarligen inte besökt Gotland. 15 minuter tog det att med cykelns hjälp borra sig igenom motvinden de tvåtusen metrarna till jobbet. Hem kom jag på fem minuter. Om jag inte ramla av cykeln vill säga.

Tillbaka till CC. Vid mitt första pokerbesök på Casinot höll man till i gamla pokerrummet jämte cafét. Tror nog att de flesta saknar den ombonade och betydligt mysigare miljö som erbjöds där jämfört med det kala och trista pokerrum som finns idag. Där fanns roliga tavlor att titta på och en intimare miljö med en mindre bar och även en mini-lounge för rekreation om du stod på väntelistan. Det var absolut inte fel att bygga ett större pokerrum. Fler spelare kräver fler bord. Enkel matematik. Men man glömde bort att interiören är en stor del av upplevelsen i dessa sammanhang. CC Stockholm har en byggnad som på ett helt annat sätt inbjuder till en genuin casinokänsla jämfört med byggnaden i Göteborg. Pokerrummet högst upp i Stockholm påminner mest om en Finlandsfärja, men sammantaget överglänser Stocktown Lilla London med hästlängder. Nya pokerrummet i Göteborg är trångt så in åt h-e. Är du där en fredag eller lördag kväll sitter spelarna packade som sillar. Öl och drinkar spills ut på löpande band och det beror inte enbart på överförfriskade spelare. Besöker du CC en vardag behöver du däremot inte oroa dig för trängsel. Vissa turrar drar fortfarande en hel del folk, men cashgamet är inne i en nedåtgående spiral med en väldig hastighet. I gamla pokerrummet var du tvungen att vara på plats tio i sex för att vara säker på en plats vid 20/20. I dagsläget kommer 10/10 igång halv åtta och 20/20 nån timme senare. Groteskt många av de gamla spelarna är försvunna. Skälen till detta kan man spekulera i en hel del. Många har gulat. Andra har svårt att längre hitta värde. Någon har helt ledsnat på att lira poker. Kort och gott kan man väl säga att branschen har sorterat ut spelarna. De som inte är tillräckligt skickliga har förlorat tillräckligt mycket för att inte längre finna nöje i poker. De som är kvar är till 80-90% jämngoda, så då är det bara att hoppas på norrmännen och en och annan inhemsk fisk.

Norrmännen - ett kapitel för sig. Alltid lika glad. Alltid lika laddade med stålar. Alltid lika överförfriskade. Ett på alla sätt generöst folkslag. Det får vi vara mycket tacksamma över. Det är vi också. Finns inga turister som får så många uppmuntrande ord som norska pokerspelare. Det mest sköna är att de själva är så medvetna om detta och visar det med en självdistans som få svenskar kan visa upp. I lördags spelade jag mot en bagge som för första gången på år och dar var ”onge och konefri”. Han gavs därmed tillfälle att spela poker i hela tre dagar. Helnöjd över detta faktum blåste han iväg 17 lax bara under torsdag kväll. Sedan fortsatte misären med förlustdag efter förlustdag. Baggen som jobbar som IT-expert vara lika glad för det trots att bluff efter bluff blev avslöjad. Det var under denna session jag fick en idé som kanske kan vara något att satsa på. Pokerexpressen. En lyxutrustad busslimo som varje fredag eftermiddag avgår från Oslo med destination Casino Cosmopol Göteborg/Stockholm. Två pokerbord och en bar vore heavenly. Borde gå att sälja in ett paket där marker till spel ombord, mat och ett gäng öl ingår. Tror sådan företeelse skulle kunna bli ganska så populär. Vilken pokerspelare sitter hellre ensam i en bil i tre-fyra timmar framför pokerparty ombord på Pokerexpessen? För det är ju som vår vän IT-experten säger: Vad är en norrman med två kort? Pot-commited.

Andreas Bergman

Fagbet© har nu funnits i över ett år och tanken med Fagbet© var bla att göra pokern roligare, mindre allvarligare och mindre fördomsfull samt att kämpa mot ”översitteriet” i olika sammanhang. Dels det statliga.

Så därför tyckte jag att det var dags att göra Fagbet mer samhällsnyttig och informerande, samt bli en konkurrent till statens och Geigerts ”Pokerstudio”.

Därför introducerar jag nu Fagbet© Tv – som kommer att filma och intervjua intressanta personer, samt miljöer världen över. Allt ifrån platser som utanför/i Casino Cosmopol i Stockholm, WSOP i Las Vegas, Poker-SM till Nordkorea.

Det är en ny era i Fagbets© historia och det kommer bli episkt.

Det är dit jag strävar, om det lyckas är en annan historia. Men utan ambition och utan att sätta press på mig själv blir det inte det turbotryck jag vill ha. Jag har tidigare skrivit en fackbok - Travtränare de Luxe. TDL handlar om sex av Sveriges främsta travtränare. Att skriva facklitteratur är givetvis något helt annat än att skriva en roman. Varenda liten detalj måste vara korrekt för att trovärdighet och seriositet skall uppnås. Trots mängder med kontrollsamtal till tränarna smög sig två-tre fel in i boken. Antar att det får sättas upp på det mänskliga kontot. Det är inte många böcker som passerar helt utan fel. I Jens Lapidus senaste, Livet deluxe, går det att finna ett flertal korrfel som jag inte såg i Snabba Cash. Kanske hade förlaget bråttom att få ut Jens senaste bok?

Även en roman ställer vissa krav på trovärdighet i form av att författaren vet vad han/hon pratar om. I Snabba cash hittar jag bara ett sådant fel. Lapidus har uppenbarligen aldrig varit på Solvalla och heller aldrig spelat V75. Det är ingen big deal, men det heter V75-kuponger. I Snabba cash gissar sig Lapidus till att det heter V75-blanketter. Jag har skrivit om detta på FB, men många av mina vänner skiter högaktningsfullt i om författaren har koll på läget eller ej. Huvudsaken är att det är spännande. Instämmer till viss del, men nog ökar känslan och kvalitén om författaren skriver med omfattande kunskap som grundfundament.

Min debutroman Bluesbreaker bottnar i de kunskaper och erfarenheter jag samlat på mig efter trettio år inom sportens och vadslagningens värld. Rent yrkesmässigt är det de senaste åtta åren jag verkat inom spel och sportmedia. Besök på travbanor, idrottsarenor, schackklubbar, casinon samt jobb i spelbutiker och på Svenska Spel och Ladbrokes har gett mig en mängd insikter och tankar om denna värld som både förför, förgör och på ett mångfacetterat vis berikar en stor del av jordens befolkning.

Min förhoppning är att Bluesbreaker skall uppfattas som en spännande och initierad bok, där nya insikter och kunskaper skall kunna insupas för de som älskar sport och spel. Nedan kan du läsa texten som återfinns på baksidan av Bluesbreaker.

Bluesbreaker

Du har inte en chans. Ta den.

Tom Turesson stirrade apatiskt ut i tomma intet. Hur i helvete hade det här gått till? Hur kunde han gå från framgångsrik pokerspelare till tomhänt? Från mångmiljonär till konkursmässig på mindre än två år. Nu satt han i en svart Dodge RAM några kilometer sydväst Ullared med ett höghastighetsvapen i händerna och siktet inställt på en värdedepå i en halländsk håla - Vessigebro. Dodgens V8:a mullrade som ett frustande lokomotiv. Det var dags nu.

I spänningsromanen Bluesbreaker har industrimagnaten Valter Fischer lämnat Düsseldorf för att bosätta sig på exklusiva herrgården Bryngenäs en bit utanför Alingsås. Med miljarder i ryggen är Fischer fast besluten att ge Sverige en klubb bra nog att tampas med de stora drakarna i Champions League. Landslagsspelaren Johan Elmander och Holmalunds IF blir Valters bräckjärn till internationella framgångar. På vägen dit tar han hjälp av huliganen Marcel da Silva Cruz. En illegal bookie med kraftigt expanderande verksamhet. Kan Marcels finmaskiga kontaktnät lotsa Fischer rätt i djungeln av giriga agenter och svindyra spelarövergångar?

På Fischers kontor återfinns Christian Bauer, framgångsrik aktiemäklare. En fotbollstalang vars karriär trasats sönder av ideliga skador. På sistone har han gjort några våghalsiga och direkt usla affärer. Bauer behöver snabba och framförallt stora pengar för att åter komma på banan. Samma gäller för pokerspelaren Tom Turesson och travgamblern Ville Ekberg som efter mångmiljonvinster förlorat rubb och stubb. Tillsammans med med Bauer dras de in i grov kriminalitet där gangsterkungen Milan Savicevic regerar i den undre världen. Kan ett rån mot en värdedepå vara vägen ut?

Andreas Bergmans debutroman är en tät och brutal berättelse där olika världar kolliderar våldsamt.

Snart kommer jag att ytterligare förminska mina chanser att få posten som ordförande för Pokerförbundet/alliansen, när jag imorgon - onsdag lanserar Fagbet 2.0.

Men jag läste precis på nätet att man i Nordkorea söker en storsint och lite halvgalen person, som har en förmåga att överdriva. Man söker en person som man inte vet är seriös eller har någon kromosom för mycket eller för lite. Man skall även gilla att gå i platåskor, vilket är helt fine för mig – som är en  gammal Kiss fan.

Så därför drar jag till Nordkorea den 12 april för en anställningsintervju till landet som får Sverige och Svenska spel att blekna. Här kan man snacka ”Staten deLuxe”, ifall jag får citera Andreas Bergman.

Kanske jag passar bättre som ordförande där...
...då kan man börja snacka om "bomber och granater".

Presentation – Arga bloggaren

Andreas Bergman – känd bland travintresserade. Okänd för de som gillar poker. Så jag gör väl ett försök att ändra på det.

Letar hela tiden efter hitta förmildrande omständigheter till varför Sverige saknar bra journalister inom spelmedia. Dels är vi ett litet land med ett litet underlag, men det saknas även gedigna utbildningar för de som vill skriva om sport eller spel. Till hösten kommer jag därför att starta Sportjournalistskolan där talangfulla individer ges chansen att förädla skrivandet eller i några fall radio och tv-referat. Behovet är gigantiskt. Det räcker liksom inte med att svenskafans.com är nån slags plantskola för blivande journalister inom sport och spel.

Att Sverige är så otroligt lamt och värdelöst när det gäller speljournalister var anledningen till varför jag hösten 2003 startade speltidningen Gamblers Finest, GF. Man kan säga att det var spelets motsvarighet till Metro. En gratistidning om spel som bombades ut över hela landet till spelbutiker, travbanor, CC, sportsbarer och liknande. Timingen var den rätta eftersom spelbolagsreklam vräktes ut bland tidningar och tv. Samtidigt upplevde världen en brytningstid där Internet allt mer tog över från tryckt media. Det är det som gör det så svårt att få full snurr på ett mediaprojekt. Läsarna är utspridda och är därmed inte lätta att fånga upp även om det handlar målgruppen rakt av.

GF blev bland läsarna väl mottaget både som tidning och även senare som sajt, men i februari 2008 rundade vi av denna spännande resa då det inte gick att få runt projektet på ett ekonomiskt tilltalande vis. Det man kan tänka på om man själv är i startgroparna är att försöka liera sig med större mediaföretag som redan sitter på en rejäl hög med läsare/besökare. Annars blir det svårt att bryta igenom den kritiska massan.

Efter GF blev det svenskaspel.se där jag jobbade som copywriter (reklamtexter). Efter en något trevande inledning (vem fan kan göra bra reklam om spel på Melodifestivalen?) gick jag all in på Bomben där jag fick till en kampanj (Bomber & Granater!) som blev så pass vass att den uppmärksammades i Svenska Dagbladet. För kännedom kan jag meddela att det är ytterst sällan reklam uppmärksammas så specifikt. Det rullade på bra under vår och sommar, men när hösten kom fick jag nog av livet på den gudsförgätna ön. Det är psykiskt nedbrytande att trampa omkring på Gotland om du inte är uppväxt där eller hyser stor faiblesse för att göra ingenting och att för det mesta göra ingenting ensam.

Fann istället ett uppdrag för Ladbrokes där jag skrev om fotboll. Företrädesvis analyser om Allsvenskan, men även en del om Superettan och U21-EM. Om jag skall jämföra de två olika arbetsplatserna kan jag säga att det råder en betydligt mer jordnära atmosfär på Svenska Spel än på Laddie där det bullriga och självgoda ges mer utrymme. Kommer aldrig att glömma när jag fick höra: ”Vi är Premier League!” Oh shit, jag som trodde det var klubbarna och spelarna, men det är alltså Ladbrokes som är PL. Så Svenska Spel är Allsvenskan då eller...?

Fotbollsanalys har jag pysslat med i åtta år. Travet har jag varit involverad i ca 27 år och där ägnat mig åt analys senaste tolv åren. Poker är en mer ny upplevelse. Har spelat i fyra år, så det finns     mycket för mig att lära där. Det som verkar vara lika med trav och poker är att man aldrig någonsin blir fullärd. Finns alltid något att spetsa till vilket är bra för stimulansen.

Som jag tidigare varit inne på så är svensk spelmedia undermålig. Stryk undermålig – den är helt jävla katastrofal. Det räcker med att gå runt på Åbytravets pressläktare för att inse detta. Med några få undantag består den av gamla gubbar. Och de unga som finns apar mest efter de gamlas manér. Tror fan det blir så när det inte finns några relevanta utbildningar. Varenda sportredaktör på landets tidningar har genom åren kastat in nån nisse med intresse för trav eller engelska ligan, men med små eller obefintliga kunskaper om hur man skriver eller hur media fungerar. Eller så har det varit tvärtom. ”Nu skall vi göra speldrivande programmet Spelbolaget. In med Joakim Geigert som inget kan om trav, men han är ju en trevlig grabb så vad fan gör vi? Vi testar med Geigert?” Det är inte proffsigt nånstans, men med små ambitioner blir det uppenbarligen så.

2012 är spel en stor, en mycket stor industri och så har det varit en längre tid. Helt sinnessjukt att det fortfarande saknas vassa speljournalister. Inte minst inom pokermedia där jag blir gråtfärdig när jag bläddrar i publikationer som Pokermagazine. Murat verkar ju vara en trevlig snubbe, men Herre gud vilka intetsägande intervjuer han levererar. Tyvärr blir reaktionen en enda stor gäsp. Journalistik med minsta ambition och klass skall leverera ökad kännedom, kunskap och intresse för aktuellt ämne. Inte söva läsaren.

Oui, oui – även där har jag en tanke om något som kan förbättra detta. Ett spelmagasin i stil med Offside och Filter där det ges utrymme för både poker, trav och sportsbetting. Tanken är att öka kunskapen och insikten om taktik och strategi. Tvekar bara lite kring hur stor målgruppen är. För här handlar det om professionell gambling i samma anda som vad daytraders på Börsen pysslar med.

Nu får jag nog avsluta. Blev uppmanad av Pokerstar att skriva en kort första bloggpost. Den här är väl ungefär tre gånger så lång, sorry. Ber också om ursäkt för att jag råkade vara på ett sådant soligt humör. Nästa gång lovar jag att skicka på några tunga kroppsslag som garanterat får en del att sätta kaffet i vrångstrupen. Då får du också veta mer om min kommande spänningsroman Bluesbreaker.

Ps Pågår konstruktion av www.bluesbreaker.se där nya boken samt Travtränare de Luxe kommer att säljas. Bluesbreaker.se kommer även erbjuda krönikor samt trav och sporttips. Dröjer dock några veckor innan vi är på banan så vi får stilla oss lite.

Andreas Bergman

Mr Borderline - borde jag nog kalla mig själv. För sån är jag nog. Ligger på gränsen hela tiden. Jag har det är svårt det här med ”gränser”. Det är väl därför som jag vandrar omkring i ingenmansland.  Det är väl därför som jag ”studsar” omkring på Pokerlistings ute/inne lista. Ibland inne, ibland ute och denna vecka verkar man vara både ”inne och ute”.

Visst riskerar jag min ”tilltänkta karriär” inom Svenska Pokerförbundet/alliansen - eller överhuvudtaget inom poker/spelbranschen, genom att vara just precis den jag är. Och värre blir det när jag nästa vecka lanserar Fagbet 2.0, samt den ”Arga Skribenten”.

Jag lärde mig idag - ännu en gång, att man kommer längst med att vara neutral, och äta ”sockervadd”. Tro mig – det kommer ni också att lära er, innan detta år är slut.

Men hellre hatad för den man är, än älskad för den man inte är…

(Pokerlistings äger en stor portion humor måste jag iallafall säga - ni får 5 stjärtar!)

På en av våra träningsanläggningar i Tyskland kör man med ett orginellt koncept - livekör.

En annan del av Wolfsburg. Skruva upp ljudet och njut.

Vi på Fagbet® gillar lika, men även olika. Därför är det skönt att fler i landet är som oss.


En del gillar FANTA...

...medans andra gillar COLA.

I staden där jag bor - LUND, gillar man lika, men även olika.


Själv vill jag hellre vara stjärtgosse...

Just nu är det så populärt att vara ”arg”. Då tänker jag på tv program som arga kocken, arga snickaren och arga saijonmaa. Jag vill givetvis inte vara sämre, utan jag kommer snart att lansera: Arga skribenten, i min blogg.

Huvudrollen kommer Andreas Bergman att ha. Mannen som blev avstängd i Aftonbladets superblogg efter ”arga” inlägg mot både Jens Jadbäck och Dan Glimne, där han sågade dem vid fotknölarna.

Andreas  som bla har jobbat för Ladbrokes samt Svenska spel  - tror sig vara en ”coming star”, eftersom han både har ”drivkraft” och ”ambition”, vilket dagens journalister är ”kemiskt” befriande ifrån – enlig Andreas Bergman själv.  Han håller just nu på att skriva en bok  - ” Bluesbreaker”.

Jag gillar intressanta personer, samt riktiga orginal - och Andreas är onekligen det. Det blir spännande att läsa Andreas gästinlägg. Jag är även spänd på hur bra Andreas själv klarar kritiken som han eventuellt kommer att få.

Jag rundar av med ett citat ifrån Andreas Bergman:

”Det du kallar att trycka ner är i min bok kritik. Den är ofta frän, men det är också ofta sådan som biter bäst enligt min mening. Men visst, jag borde bara hålla käft istället för att kritisera sådana som Glimne och JJ. De är trötta, gamla hundar som inte kommer ändra de stilar de företräder för att någon eller några framför kritik”

Edit: ifall det är ovanligt mycket stavfel i denna text, så beror det på något "bugg i systemet", som gör att jag bara ser halva den text som jag skriver.

"Haha du skriver ju som du är rädd att han ska såga dig och försöker få han inte va dum mot dig "
#4 Janne 6 December 21:28"

"Tycker många av dina idéer för att väcka liv i förbundet är bra. Jens J har många bra åsikter, dock så är han enkelspårig och bufflar över folk som tycker annorlunda. Ditt största "hot" är väl Fagbet-grejen som många tycker är tramsig."
#3 Daniel 6 December 23:13

Eftersom jag är en sån där "Proffsbloggare", så publiceras mina alster även på Poker.se Jag fick dessa två kommentarer igår, efter mitt inlägg om Micke Norinder.

Jag vill poängtera att jag inte är rädd för att Micke - eller någon annan - skall vara "dum" emot mig och skulle vilja såga/kritisera mig. Hade jag varit det, så hade jag nog skrivit lite mer lågmält i min blogg, än vad jag gör. Det jag ville säga med mitt inlägg var att det är tråkigt ifall någon skall behöva bli "sågad" för att dom kommer med förslag, som dom tror skulle förbättra pokern. Ingen kommer i framtiden våga ge några förslag, ifall dessa skall personer riskerar att bli "dumförklarade.

Sedan kan jag hålla med Daniel om att Fagbet® och att jag spelade Pokerfinnkampen, WSOP och SM med en rosa sjal och cowboy hatt, att det väldigt "tramsigt" och töntigt. Det är jag fullt medveten om. Inte gör jag det i tron att jag skulle få mer tjejer. Jag är nog en blandning av Kurt Olsson och Melodifestivalen. Inte så upphetsande.

Men jag förstår inte riktigt vad han menar med att det skulle vara "mitt största hot". Om han menar att jag sänker mina chanser att få jobba med förbundet, eller poker överhuvudtaget, så får det väll vara så.

Eller så har han på något sett mina planer för Fagbet®.

För det kan mycket väl bli ett "hot" mot min existens, när jag snart uppgraderar Fagbet© från Fagbet® 1.0, till Fagbet© 2.0, om någon vecka. Jag tycker att det är dags att ta Fagbet® till "the next level". Dybban och Optikerna har sett lite försmak på min nya rekvisita.

Fagbet® 2.0 kan faktiskt få mig avrättad - vi får se om jag överlever påsken...

Jesus dog för dina synder, jag för era bluffar.

Jag är nog väldigt barnsligt naiv och som lever i min egen bubbla - och jag har förmodligen inte förstått hur jävla illa världen egentligen mår. Men jag är obotligt optimistisk och som lever under mottot: Dum spiro spero - som betyder: "Så länge jag andas hoppas jag".

Även om jag emellanåt skriver lite ironiskt om olika personer i min blogg, ifall dom säger något knasigt - enligt mitt tycke - så vill jag inte döda deras drömmar. Om tex Lina Olofsson drömmer om att skriva en pokerbok, så skall hon göra det, oavsett vad andra tycker.

Just nu pågår det som sagt en debatt om pokerförbundets vara eller icke vara. Förbundet har inte skötts sig, det är alla överrens om. Jag vill dock inte använda samma starka ord som min vän Lapp-Roffe. Jens J har dragit igång en debatt om hur framtiden skall se ut. Ett nytt Pokerförbund eller en Pokerallians. Många verkar iallafall vara intresserade av ämnet.

Dock hade jag personligen hoppas på att dom större pokerprofilerna i Sverige hade engagerat sig lite mer och skrivit vad dom tycker och tänker. Men i brist på deras åsikter, så har småankorna i ankdammen - som jag tex - istället skrivit kommentararer på vad dom tycker och tänker.

Många är säkert lika dumma och naiva -precis som jag själv är - men dom vill iallafall någonting. Ifall ideérna sedan är bra eller anus får ju andra bedömma. Är det skit ideér som man kommer med, så behöver ingen vara orolig. För det kommer ändå inte röstas igenom.

Micke Norinder är en person som jag gillar. Han kör sitt eget race - precis som Lapp-Roffe. Det gillar jag. Kan dock tycka att dom ibland är lite väl hårda i tonen. Men Micke har jag följt och tycker om att följa honom. Han är för mig en liten idol. Såg honom för första gången i Las Vegas 2008 - jävligt kul prick, även om hans klädsmak var under all kritik.

Men jag blev faktiskt lite besviken på honom när jag läste hans senaste inlägg. Han gjorde ett inlägg som bla handlade om pokerförbundet:

"Det har varit mycket snack om Pokerförbundets vara eller inte vara de senaste veckorna. Alla vi som tillbringar en hel del tid i den svenska ankdammen känner säkert samma sak, något måste göras, och det måste göras nu. Under den senaste veckan har jag blivit kontaktad av ett flertal personer som tycker att just dom har rätt agenda för förbundets framtid. Vissa vill kliva in själva, andra har planen för att just den dom tycker är rätt skall kunna ta över. Gemensamt för alla är dock att dom vill ha stöd för just sin idé. Jag avvaktar kan vi väl säga…

Jag har följt snacket på vissa forum och bloggar, jag kan inte låta bli att le. Vart får folk allt ifrån? Någon lanserar sig själv och tycker det är rätt bara därför att personen i fråga spelat några småturrar de senaste åren, samtidigt så känner den personen vare sig pokerspelare eller spelbolagsfolk. En annan som jag aldrig sett på något möte, har åsikter om vad som skall göras och inte göras. Med sig själv vid rodret givetvis….. Jag skall återkomma till dessa personer framöver. Jag har varit tyst allt för länge känns det som…. Dags att ta fram motorsågen igen kanske?"

Jag tror iofs inte att han menar mig, (blir dock intressant och se vem han syftar på.) men förtjänar dessa "naiva och dumma drömmare", som bara vill pokern väl - samt kommer med ideér, att bli sågad vid fotknölarna? 

I min naiva lilla rosa drömvärld så kommer man oftast längst med ett stort hjärta än en stor hjärna.

Oavsett om Micke vill använda motorsågen på mig eller inte, så kommer jag ändå att gilla honom.

Utdrag ifrån Pokerförbunds handboken.

ENGAGEMANG och TRANSPARENS

• Hemsidan
Måste fräschas upp och bli mer interaktiv och levande. Just nu ser det ut som man har kommit till Fonus hemsida. Hemsidan måste uppdateras och underhållas frekvent, för att bli en samlingspunkt.

Viktigt att ha en transparent förbund, där man dagligen kan se medlemsutvecklingen och förbundets ekonomi på förbundets hemsida. Det är lättare att engagera människor till att bidra, när dom själva ser att dom bidrar till en positiv utveckling. 

• Media
Man måste utnyttja media bättre. Svenska spel har köpt Expressen. Förbundet "köper" Aftonbladet. Ett förbund måste skapa en blogg på Aftonbladet, Facebook eller liknande socialamedier. Ett förbund måste skapa ett intresse och visa att vi finns. Hitta en person som på ett "provokativt"? eller andra sätt, ser till att förbundets finns, genom skrift och/eller handling.

• Förbundsråd
Utan starka och engagerade individer kommer aldrig ett förbund att lyckas. För att få någon engagerad, måste dessa personer kunna påverka. En person ifrån varje pokersite - som stöttar förbundet, för sitens talan och önskningar och ideér. Även en talesman ifrån dom lokala pokerföreningarna i Sverige.

Detta redovisas öppet på förbundets hemsida, så att fler kan ta del av debatten och därigenom engagera sig.

• Förbundets arbetet
Detta jobb är förmodligen ett heltidsjobb, som eventuellt bör avlönas. Personen/personerna måste månadsvis redovisa sitt arbete. Det måste finnas en aktivitetsplan som förbundet jobbar efter och tydlig vecko/månadsvis agenda.   

Att aktivt jobba för att främja ett sund pokerspelande. Att aktivt ta del och besöka dom olika lokala pokerföreningarna i landet. Förbundet måste skapa en sammahållning och ett intresse för Poker-SM - så att dess status höjs.

En idé - när det gäller sammanhållningen, kan tex vara att dagen innen Poker-SM main event, har man en stor middag, där spelarna är indelade på samma bord som man kommer spela dagen efter. Man kommer säkerligen under kvällen hitta "tells" och svagheter, hos sina motståndare.

Jag tycker även att det borde finnas en "seedad" person (en duktig eller känd pokerprofil) vid varje bord, för att skapa ett större intresse. Det är inte många sporter där det ges tillfälle för en "amatör" (inkvalade online spelare tex)att prata/spela mot sverige eliten. Tänk själv att få sitta brevid Ronaldo, Messi eller Zlatan och prata fotboll, för att dagen efter få möta dem. 

Just nu pågår en "debatt" om pokerförbundet - ta del av den här:
http://blogg.aftonbladet.se/pokerblogg/2011/12/elefanten-i-rummet